Föredrag vid årsmötet den 21 marts 2017

Stiftelsen Skånska Landskap av Anders Rosell
Anders Rosell hälsades välkommen av föreningens ordförande Lars-Olof Nilsson.

Anders Rosell, Stiftelsen Skånska Landskap

Anders Rosell berättade och visade en presentation om vad Stiftens Skånska Landskap har för funktion. Stiftelsen har koppling till Region Skåne men region Skåne är inte markägare utan det är stiftelsen tillsammans med fem andra stiftelser som är ägare. Stiftelsen bildades år 2004 och är sedan 2010 en självständig organisation som bl.a. består av ett tjugotal strövområden spridda över hela Skåne, ex. Fulltofta. Stiftelsen äger nära 11 000 hektar mark till ett värde av 1 miljard kronor. Ungefär 8 000 hektar är skogsmark, resten är betesmark och strandområden. Strövområdena utgör 70 % av markinnehavet. Skogen och betesmarken förvaltas och genererar avkastning. Stiftelsen har ett uppdrag från Region Skåne att sköta strövområdena vilket även innebär att se till att kartbestånd och broschyrer är uppdaterade och tillgängliga. Vindskydden och grillarna ute i strövområdena ska hållas iordning. Framför allt avkastningen från skogen går till att utveckla strövområdena. Fulltofta naturcentrum är en viktig plats för att uppleva naturen oavsett intressen, förutsättningar, erfarenheter och vanor. Tillsammans med Färs och Frosta sparbanksstiftelse bedrivs det utomhuspedagogisk verksamhet i Fulltofta och vid Gäddängen. Stiftelsen har idag 17 anställda varav fyra jobbar med utomhuspedagogisk verksamhet.
Projekt ”Eken” bedrivs av stiftelsen som ett led i regional naturvård, vård av naturreservaten och att skapa mer våtmarker för groddjur.
Stiftelsen Skånska Landskaps vision är att:
– Naturen ska vara självklar för alla.
– Jobba med en uppväxande generation.
– Jobba med naturvård, bl.a. nyanlägga våtmarker, sandmarksrestaurering, röjning samt slåtter och stängsling av naturbetesmarker
– Jobba med biologisk mångfald, kulturlandskap.
Stiftelsen Skånska Landskaps fokusområden i framtiden är:
– Använda resurser på bästa sätt.
– Jobba mer mot naturovana och mer kräsna besökare.
– Utveckla Fulltofta naturcentra och bygga ett naturcentra i Snogeholm.
– Öka samarbete med föreningar.
– Ta tillvara den läkande kraften.
– Jobba med nysvenska barn.
– Natur som arena för integration.
– Fossilfri verksamhet.
– Kollektivtrafik till områdena.

Anders Rosell fick varma applåder från åhörarna och Lars-Olof Nilsson överlämnade en blomma, som tack från föreningen.
www.skanskalandskap.se
Vid pennan: Ann-Margret Svärd-Nilsson

Spontanskådning, 22/3/2017

Det fanns trängseln på parkering och på plattformen till spontanskådning idag.

Vi hade totalt 21 vuxna, 1 barn och 4 hundar till evenemanget i varmt solsken, tempered vid en kall vind.

Sävsparv (Eje Hulten)

Havsörn var med till att skrämma grågäs, gråhäger och skrattmås upp. Ett par knölsvan dansade en duett, medan en annan två var redan på sina bon. Där var båda vanliga och mindra sångsvan. Gransångaren hörtes, flera sävsparv underhöll oss, och mycket ovanligt för Gäddaängen vista en skäggmes för oss kortvarigt. Bofink, talgoxe, nötväcka och gulsparv sjöng.

Skäggmes (Åsa Blücker)

Lasse hade redan dykt upp vid 8 tidan - där är ingen grund till at vänta till 10, och det är hans artlista.

Artlista Gäddängen 2017-03-22

Knölsvan, Sångsvan, Mindre sångsvan, Grågås, Vitkindad gås, Gravand, Snatterand, Kricka,

Gräsand, Stjärtand, Skedand, Vigg, Knipa, Salskrake, Storskrake, Skäggdopping, Storskarv, Gråhäger, Vit stork, Röd glada, Havsörn, Sparvhök, Ormvråk, Sothöna, Trana, Strandskata, Tofsvipa, Skrattmås, Fiskmås, Gråtrut, Ringduva, Större hackspett, Gärdsmyg, Rödhake, Gransångare, Skäggmes, Blåmes, Talgoxe, Nötväcka, Trädkrypare, Varfågel, Skata, Kaja, Kråka, Korp, Stare, Bofink, Steglits, Gulsparv, Sävsparv.

Vårfåglar den 11 mars

Havsörn, Vombs ängar

Vi samlades kl 7 vid Vombsjöns utlopp. Morgonen var kylig och bilrutorna hade fått skrapas innan avfärd.

Efter att snabbt spanat av Vombsjön körde vi ner till de västra ängarna och gick ut mot översvämningen. Trots småkylan var det härligt med strålande solsken. I vattensamlingen såg vi tiotalet mindre sångsvanar. En gammal havsörn satt på en stolpe och kollade läget. När vi kom närmare bredde den ut sina vingar och flög iväg.

 

Vitkindad gås, Vomb

Efter en stund blev det oroligt bland änderna och gässen. Vad var det nu på gång? Strax efter säger Lasse L att det sitter en pilgrimsfalk på en annan stolpe, så det var den som skrämt upp fåglarna. När vi var nöjda vände vi tillbaka till parkeringen och dagens första fika.

Sångsvan

Sånglärka

Nästa ställe blev Vombs vattenverksdammar i hopp om trädlärka. När vi gått en kort stund upptäcktes några dubbeltrastar och sen hördes trädlärkan sjunga. Dock fick vi aldrig syn på den. Avfärd mot Vombs ängar för mera spaning. Storkarna som häckar här var på plats i boet i pilen. Olika arter gäss betade på ängarna och storspoven hördes drilla. Även en enkelbeckasin sågs.

Nästa anhalt Silvåkratornet.I en tall nära tornet satt två kattugglor och vilade. I sjön rastade diverse änder. 

Stare

Sista stoppet för dagen blev Hardeberga stenbrott. Ganska snabbt hittade vi honan liggande i boet, så förhoppningsvis så blir det ungar här även i år. Även här såg vi pilgrimsfalk. Totalt 67 arter blev dagens facit. En hel vårfåglar blev det, men konstigt nog inga tranor

Lars-Olof

Artlista

 Knölsvan  sångsvan  mindre sångsvan  sädgås  bläsgås  grågås  kanadagås  vitkindad gås  gravand  bläsand  snatterand  kricka  gräsand  stjärtand  brunand  vigg  knipa  salskrake  storskrake  fasan  skäggdopping  storskarv  gråhäger  vit stork  röd glada  havsörn  sparvhök  ormvråk  pilgrimsfalk  sothöna  större strandpipare  tofsvipa  enkelbeckasin  storspov  skrattmås  fiskmås  gråtrut  havstrut  tamduva  skogsduva  ringduva  berguv  kattuggla  spillkråka  större hackspett  trädlärka  sånglärka  ängspiplärka  gärdsmyg  koltrast  dubbeltrast  kungsfågel  stjärtmes  entita  blåmes  talgoxe  skata  kaja  råka  kråka  korp  stare  bofink  grönfink  hämpling  gulsparv  sävsparv

Spontanskådning vid Gäddängen

På onsdag 22/3 tänkte vi börja med skådning vid Gäddängen kl 10:00.  Det är tänkt att vi gör  detta jämna veckor och det är bara att dyka upp vid parkeringen.

Vi är hela tiden härute så det blir inget körande till andra lokaler i Skåne. Man stannar så länge man själv vill

Givetvis skall det fikas också, så medtag detta

 Välkomna

 

Årsmöte med Ringsjöbygdens Fågelskådare den 21/3 kl 19:00

Platsen är Räddningstjänsten i Hörby Kraftgatan 3

Efter mötet blir det föredrag av Anders Rosell från Stiftelsen Skånska Landskap

Fika kommer att serveras

Övriga handlingar som behövs för mötet kommer att skickas ut senare

Välkommen

Styrelsen Ringsjöbygdens Fågelskådare

 

 

Dagordning vid årsmöte med Ringsjöbygdens fågelskådare 21/3 2017

1. Mötets öppnande
2. Val av mötesordförande
3. Val av mötessekreterare
4. Val av 2 st justerare tillika rösträknare
5. Fastställande av dagordning
6. Fastställande av röstlängd
7. Årsmötets behöriga utlysande
8. Antagande av de nya stadgarna
9. Verksamhetsberättelse
10. Ekonomisk berättelse
11. Revisionsberättelse
12. Ansvarsfrihet för styrelsen 2016
13. Val av ordförande på ett år
14. Val av fyra ledamöter på två år
15. Val av två revisorer på ett år
16. Val av revisorssuppleant på ett år
17. Val av valberedning
18. Fastställande av medlemsavgift
19. Mötets avslutning

 

Holkrensning – häcknings resultat

Söndagen den 29:e januari var ägnad åt att rensa och se över de holke vi har upmonterade på Gäddängen.

Totalt är det 115 st.

Vi var 18 st som ställde upp för att utföra arbetet. Vädret var hyfsat med termometer runt 0-strecket. Ingen vind att tala om.

Vi delade upp oss i 4 lag, som var och ett hade ansvar för sitt område.

.

På vänster sida om stigen tog vi ner 14 st holkar vilka vi skall placera ut hos FNC (Fulltofta NaturCentrum).

Av 115 holkar var 85 bebodda och 30 ubebodda. Flest ubebodda hade vi i området på höger sida från parkeringen till plattformen. Bålgetinge år räknat som ubebodda!

Av bomaterialen kunne vi se att fördelingen av de olika fåglar som häckade var :

  • 65 st Talgoxe/Blåmes
  • 13 st Svartvit flugsnappare
  • 1 st Nötväcka
  • 2 stk Pilfink/Gråsparv
  • 1 st Rödstjärt
  • 3 st Stare

Talgoxe/Blåmes ägg

Siffrorna er c:a siffror.

Efter avsluttet arbete smakde grillmästare Lennarts korvar alldeles utmärkt. En genomgång av bomaterialet och olika ägg gjordes ocksa.

En bra dag i naturen var till ända.

Olle Dahlkvist

Exkursion i dis, dimma och duggregn 19/2

Dagens exkursion gick till lokaler i vår närhet. Typiskt nog hade det fina vintervädret från tidigare i veckan försvunnit och nu var det gråmulet.
Gert-Åke och jag sa i bilen på väg till Hörby att det blir nog bara vi två, men när vi kom dit väntade två skådare och ytterligare tre anslöt lite senare.
Vi gav oss iväg och första stoppet blev Snogerödsdammen. På väg till plattformen hade vi hela tiden lätt regn. Man såg inte mycket ut över Ringsjön. På ett fält gick ett gäng knölsvanar och en flock sångsvanar flög strax förbi. Även kanadagäss gick ner och rastade. Efter en stund gav vi upp och gick tillbaka till bilarna. När vi kört en liten bit på grusvägen upp till stora vägen såg vi en varfågel i en trädtopp så vi stannade och studerade den en stund. Nästa stopp var planerat till Skarhults ängar, men vi ändrade planerna och gick en runda i Skarhults kronopark i stället. Här brukar vara en hel del mesar som svartmes och talltita men de var tysta denna dag. Ett par gulsparvar satt i ett träd och efter en stund stötte vi på en tämligen orädd gråsiska som satt på marken och födosökte. Den tog inte någon större notis om oss så vi kunde komma ganska nära innan den lyfte. Typiskt nog hade Sven-Åke låtit kameran vara kvar i bilen. Annars kunde han fått bra bilder på siskan. Tillbaka vid parkeringen var det fikadags och efter denna körde vi till Sjöholmen i hopp om att få se kungsfiskare i Rönne å, men av det blev det inte. Strömstare hade i fredags sett i Stockamöllan så den skulle vi väl få se. Trots noga letande fanns den inte på plats, och inte heller på två andra ställen som vi besökte.
Här avslutade vi dagen och vi konstaterade att det trots allt varit en hyfsad dag. Trettioen arter fick vi ihop bl a tre hackspettsarter vilket är ovanligt. Vårfåglarna lyste med sin frånvaro så våren låter vänta på sig lite till

Lars-Olof

Artlista

Knölsvan sångsvan kanadagås grågås gräsand knipa storskrake storskarv gråhäger rödglada ormvråk sothöna gråtrut spillkråka gröngöling större hackspett entita blåmes talgoxe nötväcka varfågel skata kaja råka kråka korp bofink grönfink grönsiska gråsiska gulsparv

Möte Ringsjöbygdens fågelskådarförening, 20170207 Sydliga Polarhav, Thomas Johnsson

Vi var 25 personer, som andäktigt lyssnade till Thomas Johnsson berättelse och bildvisning från Antarktis. Han medföljde en fyra veckors expedition dit i oktober-november år 2012, vilket är vårsäsong på den kontinenten.
För att kunna genomföra en resa till Antarktis måste rätt klädutrustning införskaffas och man måste ha insikt i hur omständigheterna är. Klimatet är hårt och växlar mycket snabbt. Medeltemperaturen i kontinentens mitt är -55 °C och kan gå ner till -90 °C. Vid kusterna ligger temperaruren omkring -18 °C på vintern och strax över 0 °C på sommaren och det blåser tidvis mycket hård vind. Trots omständigheterna besöker 35 000 personer Antarktis årligen och det sker en kontinuerlig ökning. I området finns det 80 forskningsstationer. Den expedition, som Thomas Johnsson medföljde, hade mycket rigorösa säkerhetsbestämmelser, vilket t.ex. innebar att vid hårt väder så var det förbjudet att lämna hytten på båten. Det fanns en läkare med under hela resan.
I Antarktisområdet häckar 21 fågelarter, varav pingviner utgör fem av dessa. För dem är innehållet i havet ett smörgåsbord i form av mycket lysräka eller krill.
När det gäller växtligheten så finns det 60 arter mossa, ett hundratal arter av lava och endast två blomarter.
Djurlivet består mestadels av olika typer av sälar och valar samt sjölejon, vilka kunde beskådas på nära håll under resan.
Resan utgick från Buenos Aires storstadsmyller och gick sedan till Pantagoniens buskstäppområde i södra Argentina. Där var det påstigning på det fartyg, som utgjorde bostad och restaurang under hela resan genom Antarktis. Första anhalten med båten var Falklandsöarna. För landstigning användes gummibåtar sk. zodiak, vilket medförde en guppig och tidvis våt färd in till land. Där hade naturligvis rätt sorts kläder stor betydelse. Här möttes gruppen av bl.a. åsnepingviner, som helt orädda blandade sig med gruppen.
Resan fortsatte med ett par dygn till havs innan man nådde Sydgeorgien. Där vimlade det av olika sorters albatross och på land fanns den vackra kungspingvinen i jättekolonier. Kungspingvinens unge är däremot inte så fin, den har brun lurvig päls, som ruggas under säsongen så den vackra skruden träder fram.
Färden fortsatte ut på öppet hav och nu började isberg att skönjas och slutligen nådde man Antarktis, Sydshetlandsöarna. Vid landstigningen såg man bl.a. av hakremspingviner i stora kolonier. Det fanns också bl.a. åsnepingviner, jättestormfåglar, arktiska tärnor och helt orädda slidnäbbar. De kryssade runt bland isflaken i sin zodiak och upplevde vyer med vita och turkosblå isberg tillsammans med snöklädda fjälltoppar. På isflaken såg man olika typer av sälar och fåglar såsom antarktistärnor, kritvita ispetreller, antaktiska skarvar och jättestormfåglar. Thomas Johnsson poängterade att de silvertärnor, som häckar i Sverige, övervintrar i Antarktisområdet.
Totalt upplevdes Antarktis under fem dagar innan båten styrde norrut och mot den Chilenska kusten.
Väl iland kunde gruppen känna fast mark under fötterna och att de genomfört en oförglömlig resa.
Thomas Johnsson har en egen webbsida där man kan läsa om alla de resor han genomfört. Adressen är: www.clangula.se

Vid pennan
Ann-Margret Svärd-Nilsson

Fågelkalendern : Anmäl ditt intresse nu!

Välkommen till Fågelkalendern!

Gillar du att hålla koll på när fåglarna kommer på våren?! I Fågelkalendern kommer vi att samla in observationer av flyttfåglars ankomst, men även avflyttning och andra årstidstecken på ett organiserat sätt. Målet är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter för fåglarna. Vi hoppas på din hjälp! Med gemensamma krafter kan vi beskriva naturens kalender i hela landet.

Välkommen att hjälpa till i Fågelkalendern! Anmäl ditt intresse att delta i Fågelkalendern, så återkommer vi med mer information. Fågelkalendern startar våren 2017. Tipsa gärna andra!

Ladda hem vårt informationsblad (pdf) om du vill läsa mer om Fågelkalendern.

Hur går det till?

Poängen med Fågelkalendern är att alla som deltar gör sina observationer på samma sätt. Målet är att metoden ska vara så enkel att såväl erfarna skådare som nybörjare ska kunna delta sida vid sida. I korthet kommer det att handla om följande:

  • Du gör observationer under 5 minuter på en plats du själv bestämmer, och rapporterar in vilka arter du sett och hört – och de du inte sett och hört.
  • Du utgår från en egen lista med fågelarter som du fokuserar på. Vi rekommenderar ett antal prioriterade fågelarter, men du bestämmer alltså själv vilka arter som du känner till och tänker observera.
  • Vi vill att du utför dina 5-minuters observationer två gånger per vecka under den relevanta perioden av året.
  • En app för mobilelefoner är under utveckling. Med appen kommer du enkelt kunna rapportera in dina Fågelkalendern-observationer till Artportalen.
Sveriges Ornitologiska Förening (SOF – BirdLife Sverige) står bakom Fågelkalendern. Du kan läsa mer om föreningen och är varmt välkommen
Cecilia Kullberg
Stockholms universitet
Projektledare för Fågelkalendern
cecilia.kullberg@zoologi.su.se
08-164713
Kjell Bolmgren
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet
Samordnare för Svenska fenologinätverket
kjell.bolmgren@slu.se
018-671261