Referat från föredragshållare Richard Ottvall, Ringsjöbygdens fågelskådare 20180313

Efter föreningens årsmöte berättade Richard Ottvall om inventering av fåglar och vilka resultat som uppnås under rubriken Hur går det för Sveriges fåglar – och hur vet vi det?

Richard Ottvall har varit fågelskådare sedan barnsben. Richard är ekolog och har eget företag där han arbetar främst med fågelinventeringar, analyser av fågelinventeringsdata och konsultrådgivning. Richard är redaktionsmedlem i tidskriften ANSER.
Richard förmedlade till oss åhörare hur tillståndet är hos våra svenska fåglar. För att komma fram till hur tillståndet är krävs både frivilliga och professionella krafter. Vi känner alla till ”Vinterfåglar in på knuten” och ”rapportering på artportalen”, som ligger på frivillig basis. Det professionella arbetet görs bl. a av Svensk Fågeltaxering, som startades av Sören Svensson 1969. Sverige har även en rapportering till EU enligt ”Fågeldirektivet”.

Richard visade några grafiska kurvor på hur t.ex. Nordlig lövsångare har varierat i antal över tid i 40 år. År 1975 var det ungefär lika stort antal som år 2015. År 1989-1999 fanns det många fler exemplar. Sverige rapporterade 257 häckande arter till EU under tidsperioden 1980-2012 och för de flesta arter sker det ökningar och minskningar i samma omfattning. Om man fokuserar på antalet fåglar och arter i olika miljöer så kan man konstatera en större minskning i jordbrukslandskapet men även en minskning i skogen. Däremot har vi i Sverige fått fler arter som häckar, vilket beror på klimatförändringen. Sammantaget klarar sig fåglarna bra i Sverige jämfört med internationellt perspektiv.
Numera utförs upprepade standardiserade räkningar år efter år. Nedanstående sätt kompletterar varandra eftersom det finns olika styrkor och svagheter i metoderna.

• Svensk Fågeltaxering
• Räkning av dagflyttande fåglar i Falsterbo
• Nationella sjöfågelräkningar vinter och höst
• Fångst av flyttande fåglar Ottenby
• Havsörn – populationsövervakning och häckningsframgång

Svensk fågeltaxering startade 1969 med revirkartering och övergick 1975 till ”fria punktrutter” sommar och vinter där frivilliga inventerare väljer en plats. Platsen har 20 punkter där räkning sker i fem minuter varje år, dvs. samma plats och tid varje år. Rutterna har ökat från 88 st. 1975 till 250 st. idag och man har koll på ca 100 arter. Den har typen av räkning blir inte heltäckande eftersom det är ojämn geografisk spridning, inte helt miljörepresentativt och kan avslutas vid biotopförsämring (byggs ett stugområde eller industriområde). År 1996 infördes standardrutter som innebär att hela landet täcks av rutter, en rutt var 25:e km, totalt 716 st. Allt som hörs och ses ska räknas i en rutt som är 2 x 2 km (även däggdjur räknas sedan 2011). Det betyder att Sverige inventeras såsom Sverige ser ut. Det betyder också att inventeraren måste ta sig fram även i oländig natur (vattenhinder). Med standardrutter inventeras över 200 arter årligen i hela Sverige. På detta sätt har det även framkommit många spännande mönster på en fågelarts förändrade utbredning. Richard visade bl.a. bofinkens ökade utbredning i norra Sverige.

År 2011 startade man även Nattfågelrutter där inventeraren frivilligt väljer ut en rutt med 20 punkter och 2 km mellan varje punkt. Även här räknas allt man ser och hör i 5 minuter/punkt. Räkningen startar i skymning och utförs 3 ggr/år, mars, april och juni. Hitintills har 110-150 rutter/år redovisats och data för över 40 fågelarter varav mer än 10 är nya.
I samarbete med resp. länsstyrelse och regional ornitologisk förening startades år 2015 Nationell kustfågelövervakning, som innebär att skärgårdsfåglarna inventeras. Totalt 200 rutor, 2 x 2 km har systematiskt och proportionellt utslumpats mot antal öar/län.
För att även täcka alla fågelarter som är knutna till våtmarker utom myrar, där räknas också rovfåglar in, startade ett nytt projekt 2015 av SOF-BirdLife Sverige i samarbete med SFT. En gång per år i maj månad räknas fåglarna från fågeltorn, punktrutt eller inventeringsslinga. Man räknar tills samtliga arter är räknade dvs. ej på tid.
Richard avslutade med att tacka alla Sveriges inventerare för en fantastisk insats.

Vid pennan
Ann-Margret Svärd-Nilsson

Årets första spontanskådning

Gjusar nu ska vi få njuta av härliga Öland igen!

Nu är det dags att anmäla sig till vår underbara Ölandsresa och få uppleva försommaren, med alla härliga fåglar och växter på Öland, från Rosenfink till Ängshök och Våradonis till Ängsnycklar.

Våra dagar på Öland blir från 31 maj till 3 juni.
Som vanligt bor vi på Lundagården Bed & Breakfast i Grönhögen.
Pris per dubbelrum 750 kr och lite större dubbelrum 800 kr/per natt
Vi har åtta dubbelrum att tillgå på Lundagården.
Anmälan är bindande och betalning ska göras innan resan.
Utförligare program kommer senare.
Anmälan ska göras till Richard före den 29 april.

Årsmöte med Ringsjöbygdens fågelskådare

Plats: Räddningstjänsten i Hörby Kraftgatan 3, 20180313 kl 19:00
Efter årsmötet blir det föredrag av Richard Ottvall som berättar om inventering av fåglar och vilka resultat som uppnås.

Fler handlingar kommer att skickas framöver

1. Fastställande av röstlängd för mötet.
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val av justeringsmän och tillika rösträknare.
4. Fråga om mötets behöriga utlysande.
5. Styrelsens och revisorernas berättelser.
6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
7. Behandling av styrelsens förslag (propositioner) och i rätt tid inkomna förslag från medlemmarna (motioner).
8. Val av ordförande.
9. Val av styrelseledamöter
10. Val av revisorer jämte revisorsuppleant.
11. Val av ledamöter i valberedningen.
12. Fastställande av årsavgift för nästkommande år.
13. Övriga frågor.

Nötkråkedipp och bergstajgasångare

Medlemsmöte Ringsjöbygdens fågelskådare, 20180220

Lars-Olof Nilsson, ordförande, hälsade 24 personer, 12 damer och 12 herrar välkomna till mötet.

Lars-Olof hälsade kvällens föredragshållare, Magnus Billqvist, välkommen.

Lars-Olof passade på att meddela följande:

· Föreningen säljer kepsar á 120 kr.

· Lördag den 24 februari är det exkursion i Dörröds fälad med hopp om att se nötkråka. Samling vid Ica Kvantum i Hörby kl. 07.30.

Därefter fortsatte Richard Dodsworth att informera om EUs nya datalag, dataskyddsförordningen GDPR, som ersätter nuvarande personuppgiftslag (PUL). Lagen träder ikraft den 25 maj 2018.

Bokstäverna GDPR står för General Data Protection Regulation. Syftet med den nya lagen är att skydda EU-medborgare mot att personuppgifter ”säljs” mellan företag.

Medlemmarna i Ringsjöbygdens fågelskådare är registrerade med namn, adress, telefonnummer och e.mailadress. Styrelsen i föreningen är personuppgiftsansvariga och ansvarar för att medlemmarnas registrerade uppgifter inte lämnas ut. Det kommer exempelvis inte att finnas andra medlemmars e.mailadresser i de utskick som varje enskild medlem erhåller från föreningen.

Föreningen är skyldig att informera såväl befintliga som nytillkommande medlemmar om lagen.

Lars-Olof tackade Rickard för informationen och poängterade att med anledning av ovan nämnda lag, kommer stadgarna i Ringsjöbygdens fågelskådare att revideras. Förslag på reviderade stadgar ska presenteras vid föreningens årsmöte den 13 mars. Eftersom ändring i stadgarna kräver beslut på årsmöte och ytterligare ett möte, planeras fastställandet att ske på möte i höst.

Hostmosaikslända

Så var det dags att lyssna på Magnus Billqvist, som arbetar för Naturskyddsföreningen i Skåne och som på fritiden har särskild passion för trollsländor. Magnus ”trollband” oss i sin engagerande framställning och berättade att år 2008 hade man inte så mycket information om trollsländor. Då tillkom Atlasprojektet, med inventering i 5x5 km rutor i Skåne. När man kontrollerade rutorna igen 2014 såg man att det var många fler rapporter, vilket berodde på att bl.a. Magnus och hans kompanjoner skrivit en del om trollsländor (bok utgiven 2012). Nu vet man att det finns 55 arter bara i Skåne och i hela landet finns det 64 olika arter.

Trollsländor är spektakulära och fascinerar unga såväl som äldre. Fågelskådare attraheras av trollsländor och de passar väl in att skåda mitt på sommaren. Trollsländor är tacksamma att fotografera. Det bildades en Trollsländeförening 2015.

Blå Kejsartrollsslända

Vad är trollsländor?

Kungstrollstända, hane, är 9 cm och den största. Den har stor smal kropp, stora ögon och kraftiga käkar. Alla trollsländor har fyra vingar. Flicksländor är långsmala och har ögonpar, som är åtskilda och kan därför ge huvudet ett nästan hammarhajsliknande intryck. Hanarna har klarare färger jämfört med honorna. Myrlejonslända är inte en slända eftersom den har tydliga antenner.

Hur går parning och äggläggning till?

Hane och hona bildar ett parningshjul där hanen fattar tag om honan och om hon är villig böjer hon upp bakkroppen för att hennes könsöppning ska kunna fästas vid hans parningsorgan. Detta sker i flykten eller stillasittande på ett strå. Honan lägger ägg i vatten eller fukta.

Larv och fortsatt utveckling
Larverna, som sedan kläcks, kan befinna sig i det stadiet olika lång tid beroende på temperaturen. När de lämna larvstadiet är de bräckliga och lämnar vattenområdet för att ”äta upp sig”. De återvänder därefter till vattnet för att para sig.

Livet, som trollslända
Under livscykeln ändrar de färg. Livstiden är olika, veckor till månader. Trollsländor äter mygg, flugor, bromsar, andra trollsländor och grodyngel. Fåglar fångar trollsländor såsom sädesärla och forsärla. Lärkfalk och biätare fångar trollsländor i flykten. Spindlar är också trollsändorna fiende.
Vinterflicksländor lever längst och övervintrar som vuxna sländor på en kvist, ett grässtrå eller liknande.
Trollsländor trivs i vissa miljöer och därför är de olika arterna lätta att avgränsa. Generellt lever de i och vid vatten. Vissa arter lever i speciella miljöer t.ex. är beroende av vattenaloe såsom grön mosaikslända. Honan lägger äggen i vattenaloen.
Olika arter av trollsländor förekommer (är ute och flyger) under skilda delar av vår-sommar-höst säsongen. T.ex. Griptångflicksländan flyger i början på maj till i slutet av juni och Höstmosaiksländan flyger i början på juli till mitten av oktober.

Gungflymosaikslända

När man ska studera trollsländor är det bra att ha en håv. Det går bra att hålla i en trollslända eftersom vingarna är hårda. Trollsländorna är lättast att hitta en solig dag i områden med vatten. Kan även finnas i grustag med vatten och i myrmarker med gungfly.

Enstaka arter befinner sig i regel ute över vatten, såsom Tvåfläckad trollslända. Denna kan betraktas i kikare. I trädgården kan det finnas Blågrönmosaikslända och Brunmosaikslända.

Lars-Olof tackade Magnus för en mycket intressant redogörelse och menade att nu har vi fågelskådare ytterligare anledning till att ge oss ut och skåda eftersom vi även kan koncentrera oss på trollsländor.

Magnus tillade att det närmaste stället för oss att skåda trollsländor är Djupadal strax bredvid väg 13 nära vägen till Fulltofta slott sett från Hörby.

Gå även in på www.trollslandor.se

Vid pennan

Ann-Margret Svärd-Nilsson

Holkrensning vid Gäddängen och Fulltofta 4/2/2018

Den 4/2 var det dags för den årliga holkrensningen. Vi var femton stycken som samlades på parkeringen vid Gäddängen. Under natten hade det snöat en hel del men som tur var satte det inte stopp för dagens aktivitet. Olle Dahlqvist delade upp oss i tre gäng. Ett gäng fick holkarna vid Fulltofta naturcentrum på sin lott, medan vi andra rensade vid Gäddängen. Tidigare hade Ann-Margret och Per-Uno varit och rensat holkarna vid Gjuseboet. Utrustade med stege, skruvdragare och anteckningsblock körde vi igång. Det är alltid spännande att se vad som döljer sig när man öppnar en holk. Är det mossa och gräs har mesar häckat i holkarna medan kvistar och löv tyder på svartvit flugsnappar och rödstjärt.

Totalt rensades 119 holkar och 83 av dem hade varit bebodda, dvs 69% . I en holk fanns det större skogsmus så den fick ha sitt bo ifred. Även geting hade bott i någon holk. I en av knipholkarna hittades 24 övergivna ägg så antagligen har honan fallit offer för någon rovfågel.

Knipa ägg

Bålgetinge

Blåmes, talgoxe, svartvit flugsnappare och nötväcka hade bott i holkarna. Om man räknar 7 ungar i snitt per holk så har nästan 600 ungar fötts fram. Även om dödligheten är stor så är det ett gott tillskott till fågellivet i Gäddängen.

Spontanskådning startar igen onsdag den 21 marts

Vi upprepar succén från i fjol och startar skådning vid Gäddängen varannan onsdag i jämn vecka till den 13 juni. Vi möts kl. 10 (eller tidigare om man vill), tar med fika och följer hur våren utvecklas till en en bättre sommar än 2017.

Örnspaning 27/1/2018

Lördagen 27/1 var det dags för årets första exkursion. Dagen innan hade varit rejält dimmig så man undrade om vi skulle kunna se något. Vi var nio stycken som samlades vid Ica Kvantum. Lite mulet var det vid avfärd men en timme senare när vi närmade oss Tosteberga var det solsken och blå himmel med tunna slöjmoln. I backspegeln såg vi att en välbekant bil anslutit och det var Jan och Pia som kommit i fatt oss. Väl framme konstaterade vi att vi hade en sagolik tur med vädret. Vindstilla och tre fyra plusgrader. Tubarna ställdes upp och strax hade vi de första havsörnarna i sikte. Vi uppskattade att vi såg ca 15 örnar i olika åldrar.