Efter föreningens årsmöte berättade Richard Ottvall om inventering av fåglar och vilka resultat som uppnås under rubriken Hur går det för Sveriges fåglar – och hur vet vi det?
Richard Ottvall har varit fågelskådare sedan barnsben. Richard är ekolog och har eget företag där han arbetar främst med fågelinventeringar, analyser av fågelinventeringsdata och konsultrådgivning. Richard är redaktionsmedlem i tidskriften ANSER.
Richard förmedlade till oss åhörare hur tillståndet är hos våra svenska fåglar. För att komma fram till hur tillståndet är krävs både frivilliga och professionella krafter. Vi känner alla till ”Vinterfåglar in på knuten” och ”rapportering på artportalen”, som ligger på frivillig basis. Det professionella arbetet görs bl. a av Svensk Fågeltaxering, som startades av Sören Svensson 1969. Sverige har även en rapportering till EU enligt ”Fågeldirektivet”.
Richard visade några grafiska kurvor på hur t.ex. Nordlig lövsångare har varierat i antal över tid i 40 år. År 1975 var det ungefär lika stort antal som år 2015. År 1989-1999 fanns det många fler exemplar. Sverige rapporterade 257 häckande arter till EU under tidsperioden 1980-2012 och för de flesta arter sker det ökningar och minskningar i samma omfattning. Om man fokuserar på antalet fåglar och arter i olika miljöer så kan man konstatera en större minskning i jordbrukslandskapet men även en minskning i skogen. Däremot har vi i Sverige fått fler arter som häckar, vilket beror på klimatförändringen. Sammantaget klarar sig fåglarna bra i Sverige jämfört med internationellt perspektiv.
Numera utförs upprepade standardiserade räkningar år efter år. Nedanstående sätt kompletterar varandra eftersom det finns olika styrkor och svagheter i metoderna.
• Svensk Fågeltaxering
• Räkning av dagflyttande fåglar i Falsterbo
• Nationella sjöfågelräkningar vinter och höst
• Fångst av flyttande fåglar Ottenby
• Havsörn – populationsövervakning och häckningsframgång
Svensk fågeltaxering startade 1969 med revirkartering och övergick 1975 till ”fria punktrutter” sommar och vinter där frivilliga inventerare väljer en plats. Platsen har 20 punkter där räkning sker i fem minuter varje år, dvs. samma plats och tid varje år. Rutterna har ökat från 88 st. 1975 till 250 st. idag och man har koll på ca 100 arter. Den har typen av räkning blir inte heltäckande eftersom det är ojämn geografisk spridning, inte helt miljörepresentativt och kan avslutas vid biotopförsämring (byggs ett stugområde eller industriområde). År 1996 infördes standardrutter som innebär att hela landet täcks av rutter, en rutt var 25:e km, totalt 716 st. Allt som hörs och ses ska räknas i en rutt som är 2 x 2 km (även däggdjur räknas sedan 2011). Det betyder att Sverige inventeras såsom Sverige ser ut. Det betyder också att inventeraren måste ta sig fram även i oländig natur (vattenhinder). Med standardrutter inventeras över 200 arter årligen i hela Sverige. På detta sätt har det även framkommit många spännande mönster på en fågelarts förändrade utbredning. Richard visade bl.a. bofinkens ökade utbredning i norra Sverige.
År 2011 startade man även Nattfågelrutter där inventeraren frivilligt väljer ut en rutt med 20 punkter och 2 km mellan varje punkt. Även här räknas allt man ser och hör i 5 minuter/punkt. Räkningen startar i skymning och utförs 3 ggr/år, mars, april och juni. Hitintills har 110-150 rutter/år redovisats och data för över 40 fågelarter varav mer än 10 är nya.
I samarbete med resp. länsstyrelse och regional ornitologisk förening startades år 2015 Nationell kustfågelövervakning, som innebär att skärgårdsfåglarna inventeras. Totalt 200 rutor, 2 x 2 km har systematiskt och proportionellt utslumpats mot antal öar/län.
För att även täcka alla fågelarter som är knutna till våtmarker utom myrar, där räknas också rovfåglar in, startade ett nytt projekt 2015 av SOF-BirdLife Sverige i samarbete med SFT. En gång per år i maj månad räknas fåglarna från fågeltorn, punktrutt eller inventeringsslinga. Man räknar tills samtliga arter är räknade dvs. ej på tid.
Richard avslutade med att tacka alla Sveriges inventerare för en fantastisk insats.
Vid pennan
Ann-Margret Svärd-Nilsson