Idag var storkfaddrarna inbjudna till ringmärkning vid Fulltofta storkhägn. Många, över förväntan som Emma sa, inbjudna deltog i detta trevliga arrangemang. Ordf. för vår förening deltog och fick diplomet som visar att föreningen är faddrar till någon av dessa storkar. Emma berättade om arbetet med storkprojektet och hur viktiga alla volontärer är som hjälper till i detta projekt.
När ungarna är nyfödda matas de 3 ggr om dagen. Emma berättade bl a att en unge äter aldrig för mycket. Överbliven mat tar föräldrarna hand om tills ungarna blir hungriga igen. Då kräks föräldrarna upp den mat de tagit hand om tidigare och matar ungarna med detta. Naturen är smart!
Nedan följer dagens händelser i bild. Den 25 juli blir det stort storksläpp vid Hemmestorp.
Om en stund skall det ringmärkas.
Hägnet i Fulltofta.
Här samsas får och stork.
Petter i mitten och Emma till höger vilka båda är projektledare.
Talande bild.
Visst liknar detta farbror Blå:s hatt?
Här är storkungar på ingång.
Tre av fem ungar från ett bo. Nr 1897, 1898 och 1899 fick de kring sitt ben.
Ringmärkningsringar. Först får de en ring med siffror på det ena benet och därefter
ringar i färg som motsvarar siffrorna på det andra benet. Blå ring t ex motsvarar siffra åtta.
Vad gör ni med mig? Nr 1897!
1897 längst bort, sen 1898 som är trött av allt ståhej, och så 1899.
Faddrar följer ringmärkningen.
Petter går tillbaks med 1897.
Här ligger de fem ungarna och trycker.
Tog inte lång stund, ca 1 min, innan föräldrarna var tillbaks hos ungarna.
Det blåste så kraftigt att fjädrarna reste sig i nacken.
En blomma är aldrig fel.
Här ligger ungarnas mat. Nyfödda tuppkycklingar (enbart tupp) och småfisk.
Hägnet sett från det lilla huset.