Gjusarnas underbara resa! På Öland!

Underbara, härliga, dimmiga, soliga, vindstilla och fågelrika Öland levde upp till våra förväntningar ännu en gång. Vi var lika nöjda som vanligt när vi ”deprimerade” lämnade ön på söndagen. Så gott vi haft det! Vår skådarresa var i helgen, 3:e-5:e oktober. Och nr 10 i ordningen! Fantastiskt!

Ett par dagar innan vår resa hade härfågel rapporterats några gånger på Öland. Ganska nära den plats vi skulle bo på. Skulle vi ha tur? Häng med på resan så får ni resultatet.

Men som vanligt…………vi tar det från början!

Fredagsmorgonen samlades vi kl 07.00 i Linderöd, vid det gamla caféet. Vi var 11 st som åkte iväg på vår exkursion till Öland.

Vi hade tidigare under hösten bestämt att vi skulle ta vår första rast ute på Hasslö. En ny lokal, för oss Gjusar. Enl experterna är det en riktigt bra vinterlokal. Men vinter? Nä, det var ju 15 gr i luften och nästan sommarkänsla. Vi bestämde på stående fot att skippa Hasslö denna gång och dra över bron direkt. Suget efter Öland var enormt!

Vi gjorde vårt första stopp på vår vanliga plats vid Galtsjön. Vi fikade, snackade, planerade och drog vidare ganska så snart.

DSCN4502
Första fikapaus vid Galtsjön!

Vi har en gyllene regel sen länge: var och en kör i sin takt, inga dumma omkörningar för att hänga på. Det innebar att det, precis som vanligt, blev ett kort samla ihop oss stopp vid första parkeringsfickan när vi passerat bron. Det var inte många minuter mellan bilarnas ankomst och vi kunde snabbt köra vidare. Första riktiga stopp blev som ni säkert redan räknat ut, Beijers hamn. Varför ändra på det som är bra? Tror vi börjat här alla de gånger vi varit över.

Vi parkerar och går ur bilarna, det första vi får höra är spillkråka. Han visslade på sitt eget lilla vis. Vi tar våra kikare och tuber och börjar promenaden som går i en “oval runda”. Först längs havet och sen genom skogen tillbaka. Tar ca 2 tim varje gång.

DSCN4505
Första stopp vid Beijers hamn.

Vi kommer fram till första platsen där vi brukar stå, sätter ner tuberna och tittar ut över vattnet. Det första vi upptäcker är några havsörnar som sitter på stora stenar ute på revet. Örnarna är mäktiga och av någon anledning noterar man dem lite mer än många andra fåglar. Det var lite dimma och helt naturligt ser man det största först. Här fick vi också se prutgås, kricka, skrattmås, havstrut, gråtrut, stjärtand, gräsand mm. Helt tomt på vadare av någon anledning? Men förhoppningsvis stod de lite längre fram på vår runda. Lite sävsparv for omkring oss. På höger sida stod en flock vitkindade gäss.

DSCN4513
Sävsparv!

DSCN4508
Vitkindad gås!

Vår uppmärksamhet vändes för några minuter till en död fågel på åkern. En stor sådan. Inte mycket kvar av fågeln men vi kunde se att det inte var en gås i alla fall………..kanske en havsörn. Klorna var stora och grova.

Nu kom vi fram till sumpområdet. Klättrade över stegen (eller rundade den). Nu fick vi äntligen in vadare i tuberna. Ljungpipare, kärrsnäppa i mängd, svartsnäppa, gluttsnäppa, st strandpipare mm. På denna plats får man alltid ett bra resultat. När vi stått där en stund upptäcker vi några strandpipare som kommit närmre och vid närmare studie upptäcker vi en småsnäppa bland dem. Trevligt. Bakom oss i havet såg vi en flock krickor. Sen hör vi ljudet av gäss, många gäss som kommer inifrån land och går ner i havet. Mest grågäss. Dimman sveper söder om oss och bildar vackra vyer.

DSCN4525
“Sumpområdet”!

DSCN4526
Gäss i mängd!

DSCN4524
Skrattmås!

DSCN4520
Väder!

DSCN4529
Havsörn långt ute på revet!

Vi fortsatte vår promenad längs spången som leder in i skogen. Några ängspiplärkor kom farande. Ladusvalorna ökade i antal vartefter tiden rullade på. När vi närmar oss slutet på sumpområdet kommer det fyra svartsnäppor farande. De landar exakt samtidigt med exakt samma avstånd emellan sig. De glänser silveraktigt i solen. Ungfåglar var det någon som sa.

DSCN4533
Ängspiplärka!

DSCN4540
Fyra svartsnäppor!

Vi kommer in i skogen, solen lyser genom de vissnande löven. Som en tavla med en Gjuse på bild.

DSCN4541
Gert-Åke njuter av miljön!

Vi hör en trädkrypare men icke att vi fick se den. Inte så mycket fågel……..nötväcka, korp, ormvråk mm.

Tillbaks vid bilarna var det dags med rast nr två. Det var 4 tim sen Galtsjön så det var verkligen dags. Färdiga med fikat bestämmer vi oss för att köra direkt till Ottenby och Långe Jan. Vi körde söderut och längs vägen såg vi både det ena och andra men vi stannade inte. En flock tranor stod på en åker och det är ju något speciellt med dem också precis som med havsörnen.

Nästan nere, stannar vi till en kort stund vid parkeringen vid Kungsgården. Inte för härfågelns skull utan för taigasångarens. Taigasångaren var rapporterad härifrån lite tidigare på dagen. Vi stod här bara en kort stund. Det hade rapporterats hur mycket taigasångare som helst så vi räknade kallt med att någonstans få se den under dessa dagar.

När vi kört över färist nr två kör vi i sakta mak ner mot Långe Jan. Underbar känsla när vi åter rullar på denna väg. Det första vi ser är en varfågel i en trädtopp.

DSCN4545
Varfågel!

Han far över vägen och kommer strax tillbaks med ett byte. Tyvärr fick en blåmes sätta livet till. Aj, aj detta är ju inte roligt att se för fågelvänner. Varfågeln var säkert helnöjd.

Strax efter upptäcker vi en falk sittandes på en sten en bra bit ut mot vattnet på höger sida. Första bud blev aftonfalk, kanske lärkfalk…..när tuberna kom fram såg vi att det var en stenfalk. Det är inte lätt att pricka rätt med en gång när avståndet är långt.

DSCN4548
Stenfalk med byte!

DSCN4563
Samma falk!

Vi fortsatte……prutgäss, tofsvipor, starar, lärkor mm hade vi längs vägen. Solen lyste igenom molnen, det var varmt men vi såg dimman komma rullandes. Lite för tidigt, tyckte vi.

DSCN4567
Så här såg Långe Jan ut!

Och nu, nu var vi framme…..vi började skåda på direkten. Sidan mot fastlandet betade vi av först. Småskrake, knölsvan, snatterand, storskarv, tofsvipor, sädesärlor, svarthakedopping, smådopping…ja listan fylldes på snabbt. Kungsfåglarna for omkring oss som små fjäderbollar.

DSCN4570
Här märkte vi inte dimman. Killen i dörren hade satt sina tofflor vid gåsen!

DSCN4571
Konst? Skrot? Man tager vad man haver!

Vi gick ut till vindskyddet längst söderut men här var inte speciellt mycket fågel. Trutar, skarvar och gräsänder förstås. Och nu kom dimman på allvar. Kl var ca 15.30 när vi bestämde oss för att köra till södra lunden och ta rundan i skogen. En kort fikapaus tog vi här. Bofink, bergfink, trastar, sparvhök mm fick vi se. Under tiden vi nu skådat hade nog taigasångaren larmats ut ca 20 ggr. Det verkade som den fanns överallt på ön.

DSCN4578
Em kaffe!

DSCN4579
Här räckte handkikaren långt, inte lönt med tuber!

DSCN4581
Många sorters svamp fick vi se!

När klockan närmade sig 17.00 vände vi mot bilarna för att köra till vårt boende. Vi hade stämt möte med värdinnan till denna tid. Framme och efter glada hälsningar fördelades nycklarna bland oss. När vi står där och pratar säger Elizabeth…..vet du vad…..av alla platser i Grönhögen hade vi en ovanlig fågel i vår trädgård häromdagen. Tänkte på er som skulle komma. Vi hade fullt med skådare utanför tomten så jag var tvungen gå ut och fråga vad de tittade på. De visade mig i tuben..…en härfågel! Urtjusig säger hon! Jag tänkte för mig själv…..konstigt det här, Elizabeth som inte är ett spår fågelintresserad får se denna fågel men vi som går in med liv och lust i fågelskådningen får slita som djur för att kanske få se den! Rättvist? Nja, det kan väl diskuteras.

18.15 skulle vi ses igen för en bit mat borta vid Kvarnen. När vi körde till restaurangen hade dimman tätnat ytterligare för att inte tala om hur det såg ut efter maten. Nu var det riktigt tjockt. Hur skulle morgondagen bli undrade vi oroligt.

Efter en jättegod måltid var vi tillbaks i allköket ca 20.00 för en kopp kaffe och lite fågelsnack. Vi var trötta efter dagens strapatser och ville komma i säng. Kl 05.30 ringde väckarklockorna igen.

Dimman hade lättat till morgonen. Skönt! Det var riktigt bra väder, vindstilla och solen på G. Vi hade bestämt att mötas vid fyren kl 07.00. Några drog tidigare, Lars-Olof och Gert-Åke for iväg 06.15. Strax efter de åkt får vi larm om hornuggla vid fyren och smådopping i vattnet vid parkeringen. Skulle ugglan vara kvar?

Vi andra kom ner ganska exakt 07.00. Många skådare fanns redan på plats. Vi står och pratar med Lars-Olof och Gert-Åke, som berättade att de även fått en snabb skymt av stäpphöken, när plötsligt hela folkmassan rusar åt ett håll. Vad var på gång? Jo, hornugglan behagade visa upp sig en gång till. Han satt helt förstelnad vid stengärdet och glodde tillbaks på alla oss som glodde på honom. Undrar vad han tänkte?

DSCN4586
Skådare på rad för hornugglans skull!

DSCN4591
Hornuggla på gärdet!

Det var en uppiggande händelse så här tidigt på morgonen. Efter att tittat på ugglan ett tag vände vi oss mot vattnet. Vi stod borta vid färisten som är precis vid gränsen till fyrområdet. Plötsligt smäller det till i nätet som är runt området. Vad var det? Vi tittar runt och till sist ner och på marken framför oss sitter en taltrast och kippar efter luft. Stackare, han for rakt i nätet. När vi passerade färisten senare var han inte kvar så han repade sig säkert.

Som ni kanske läst, var det två kvällar tidigare en makalös trastnatt vid fyren. Dimman låg tät och ungefär 10.000 trastar flög omkring på området. De flesta taltrastar. Kunde väl inte orientera sig? Ca 50st fick sätta livet till. De bröt nacken när de flög rakt mot fyren.

Vi går längst ut igen.

Några vadare idag? Nej, såg ut ungefär som dagen innan. Sälarna låg på stenarna och solade sig.

DSCN4599
Mmm, vackert!

DSCN4601
Gubbar på gubbhyllan!

DSCN4604
Gjusarna vid Ottenby!

DSCN4610
Nu sken Långe Jan!

DSCN4612

Vi gick längs stranden, sidan mot fastlandet. Någon hade nämnt tärnor så nu skulle vi leta. Jodå, två fisktärnor stod på stenarna på revet.

DSCN4630
Detta fick se många gånger!

DSCN4633
En taltrast som tar en sista rast innan resan!

Här var också minst tre havsörnar uppe och flög med jämna mellanrum. När havsörnen lyfter då lyfter allt annat också!!

DSCN4637
Tre havsörnar!

En flock steglitser behagade visa upp sig för oss. Ängspiplärkor, sädesärlor och annat smått och gått flög omkring oss. För att inte tala om kungsfåglarna. Så näpna.

När vi står där säger Anette, titta på huvudet där. Ja, jag har tittat på det flera gånger, säger Helen. Jag har kollat noga i fågelboken men hittar inte arten. Fullträff och ett mycket gott skratt.

DSCN4641
Vilken art?

DSCN4642
Blyg knölsvan!

DSCN4645
Steglitser!

Nu hände något underligt. Dimman kom igen. Från en solig och fin morgon så rullade nu dimman in över land så att man såg det för blotta ögat. Nästan en kuslig känsla. Från klar himmel var det nu en massa skuggfigurer runt om oss. Så snabbt det gick!

DSCN4653
Mer vitkindade gäss!

DSCN4657
Det gick väldigt fort!

DSCN4656
Vem är vem och var är vi?

Vi delade upp oss lite och strosade omkring. Fyrträdgården visade sig innehålla både domherre, gärdsmyg och gråsparv bland alla rödhakar och kungsfåglar. Även en sparvhök visade upp sig.

DSCN4658
Ser ni domherren som gömmer sig i trädet?

Jaha, vad gör vi nu? Måtte dimman försvinna lika snabbt som den kom.

Vi tog första fikapausen lite tidigare än tänkt just pga av vädret. Vi körde helt enkelt upp till Kungsgårdens rastplats och fikade där. Kanske taigasångare kanske härfågel. Nä, inget av det.

DSCN4663
Fika vid Kungsgården!

Efter fikat och fortsatt dimma körde vi ner igen och tog en tur i södra lunden och en kort promenad ut på schäferiängarna. Lika bra att röra sig i skogsmiljö lite fågel i träden kan ju alltid finnas.

DSCN4669
Det ganska nya tornet sätt från ängarna!

DSCN4672
Inte bara vi som var ute på promenad!

Vi hade tidigare bestämt oss för ostsidan upp så nu gav vi oss iväg. Naturbokhandeln skulle också få ett besök. Vi körde förbi Ås vandrarhem och mot Enetri soptipp där, just det, taigasångare var larmad. Skulle vi lyckas denna gång? Vi kom dit och med hjälp av ett gäng andra skådare kunde vi äntligen ringa in den lilla rackaren. Inte större än en kungsfågel men med ett tydligt vitt band över ögat. Puh, äntligen!

DSC_2835
Taigasångaren, äntligen! Behöver väl inte tillägga om att avståndet är långt?

DSCN4678
Mmm, ljuvliga Cikoria!

Nu var solen, tack och lov, framme igen och nu bar det direkt till bokhandeln för att sen göra stoppen på vägen ner. Vi var inte länge i bokhandeln. Max 30min. Vi passade på att hämta ut 125 holkringar till våra holkar vid Gäddängen och Gjuseboet.

Första stoppet på vägen ner blev Stenåsabadet.  Andra fikapausen för dagen blev det i solskenet på stranden. Ljuvligt, vindstilla, en sol som värmde rejält och säkert 18 gr.

DSCN4680
Fika vid Stenåsabadet!

Under tiden vi var här passerade många sträck av vitkindad gås. De hörs ju väldigt tydligt när de kommer farandes. Kungsfåglar var här naturligtvis också. Vi gick upp i tornet för att se bort över reven. Fyra enkelbeckasiner flög förbi.

DSCN4688
Gjusarna har klättrat högt!

DSCN4690
Kan man tro att det är den 4:e okt?

Här blev inte någon ny obs. Alla arter fanns redan på vår lista.

DSCN4695
Ett nytt inslag på banan!

Här vid Stenåsabadet fanns två andra Gjusar just dessa dagar. Kerstin och Ingvar. Vi hade inte stämt möte men slumpen gjorde att när vi lämnade platsen kom just de två i en av bilarna vi mötte. Platsen och trafikläget tillät bara en vink genom fönstret.

Nu väntade Sebybadet. Härliga ängar och en underbar miljö. När vi kommit in på vägen som går ner till havet flög det upp en stor flock rapphöns framför våra bilar. Trevligt inslag! Vid stranden fanns inte här heller speciellt mycket fågel förutom kärrsnäppor. De hade tagit över hela lokalen.

DSCN4701
Kärrsnäppa!

 

DSCN4703
Mera kärrsnäppa!

DSCN4702
Prutgås!

Några prutgäss, några ängspiplärkor och några st strandpipare var vad vi såg. En stor flock vitkindade gäss lyfte med hög ljudnivå.

DSCN4712
Vitkindade ger sig iväg!

Det är mäktigt när alla skall upp på samma gång. När vi står där och skådar, så skådar vårt öga just de två Gjusar som vi tidigare nämnt. De kände nog på sig att vi var i närheten. Lite prat och sen drog vi vidare.

Vi hade en klocka att passa. Vi skulle äta redan 16.30 för restaurangen var helt fullbokad på kvällen. En busslast från 08 hade hunnit boka före oss. Gjorde inte speciellt mycket men man lär sig. Så nu är restaurangen bokad båda kvällarna till våren kl 18.30.

DSCN4719
Kvarnen! Vårt favoritmatställe!

DSCN4721
Mmm, det satt bra!

 

DSCN4723
Njutbart efter maten!

Efter ännu en god måltid körde vi bort till vår trogne vän, svart rödstjärt, som bor i fabrikslokalen i Grönhögen. Han är lika säker som att solen går upp i öster. Vi hann precis över vägen när Lars-Olof stannar och pekar upp på en turkduva som satt på en antenn. Inte fy skam men tänk om det hade varit härfågeln. Den hade inte varit larmad en enda gång sen vi kom över bron. Vi skulle väl missa den i år också, trots att vi hela tiden rörde oss i det område där han larmats.

DSCN4725
Svart rödstjärt, tror nästan han väntade oss!

DSCN4744
Jag var också här….men det var bara Margareta som såg mig!

Efter rödstjärten skulle dammen undersökas. När vi står där och skådar, solen håller på att sjunka vid horisonten, det var varmt och vindstilla, säger Helen: Nu skall jag bada. Vi tittar alla på henne och undrar om hon skämtar. Nä säger hon, jag tar alla tillfälle till bad och här känns det alldeles rätt. Sagt och gjort, klädbyte och vips låg hon i havet. Helen tippade att vattnet höll ca 17gr. Brrr! Ingen mer hoppade i! Det var strongt Helen!

DSCN4750
Vackert!

DSCN4760
Hm….hur många grader är det? undrar Helen!

DSCN4764
Anette kramar om sin rumskompis!

En tur ner till Långe Jan innan mörkret föll. Kanske det fanns något spännande. Inget speciellt men vi njöt fullt ut av solnedgången och det lugn som rådde efter alla dagens skådare.

DSCN4770
Nu hade skarvarna samlats inför natten! På flera platser såg det ut så här.

DSCN4773
Gjusarna tittar åt alla håll!

DSCN4785
Natten kommer smygande!

Hemma vid boendet blev det en fika i köket och genomgång av arter. Sen sängen för att kunna hålla samma tid söndag morgon. Det tar på krafterna att skåda fågel och vänja sig vid mörkret.

Nästa morgon samma procedur. Lars-Olof och Gert-Åke drar först och vi andra kommer på plats ca 07.00. Vi hade bestämt gubbhyllan och det blev en bra plats. Här får vi alla se stäpphöken flyga fram och tillbaka. Fin rostbrun färg och ett vitt band över stjärten. Ungfågel.

DSCN4796
Gubbhyllan igen!

DSCN4800
Stäpphök! Kan ingen se men vi som stod där vet!

DSCN4807
Kan Helen så kan jag, tänkte han nog!

 

DSCN4816
Vi är uppe för att havsörnarna är uppe!

DSCN4824
Gjusarna och Långe Jan i solskenet!

 

DSCN4828
Jaha du, du gillade inte att det var så många skådare?

Vi tar en tur till vindskyddet längst ut. Det är liksom svårt att inte vara där ute och vända före hemfärd. Vi strosar omkring lite på måfå och fyrträdgården fick också ett besök idag. Där satt en rödhake och nästan log mot oss.

DSCN4872
Sötnos! Nä, jag menar rödhake!

Vi var även bakom Fågel Blå och skådade över Schäferiängarna. En sparvhök kommer farandes i snabb hastighet och landar på marken väldigt nära oss. Några sekunder undrar han nog förvirrat var han är och drar igen. Tack o lov utan byte!

DSCN4892
Blåmes som klarade sig undan sparvhöken!

Nu skall vi fika en sista gång före hemfärd. Det blev södra lunden. I solsken och värme satt vi där och bara njöt.

DSCN4897
Fm fika!

En fjällvråk, följd av flera, drar förbi och några sparvhökar visar upp sig. Det är bara hur njutbart som helst. När vi kör mot boendet får vi syn på varfågeln ännu en gång. Nästan i samma buske som tidigare.

DSCN4904
Varfågeln i samma buske!

När vi lastat ut i bilarna, pratat med värd och värdinna, drar vi mot Västerstadsviken som blir vårt sista stopp före Arontorp och kroppkakor. Några av oss stannar till vid Ventlinge gård och förser sig med ärtor, bönor, lök mm och för att studera deras löktavla från skördefesten. Riktigt vacker!

DSCN4911
Gårdsbutiken i Ventlinge! Världens goaste ärtor!

DSCN4913
Årets bidrag till skördefesten! Inte så stor som äppeltavlan i Kivik men absolut lika fin!

Vid Västerstadsviken fick vi se en roskarl, massor av kärrsnäppor, sävsparvar, svartsnäppor mm och återigen havsörnar.

DSCN4920
Vad är detta!

DSCN4939
Roskarl!

DSCN4950
Sävsparv!

DSCN4954
Hoppla, en bytte kläder snabbt!

Så blev det kroppkakor för de som det ville och raggmunk för de som så ville. Mmm!

DSCN4958
Ett måste innan man lämnar Öland!

DSCN4963
Åkern utanför kroppkaksboden!

När alla nästan ätit färdigt plingar det i Lars-Olofs telefon. Kan ni gissa vad han läser upp? Härfågel vid Kungsgården!!!! Precis där vi stått och suttit med fikat! Vad göra? Jo, några av oss kör tillbaks medan några måste hem till plikterna.

Det tar ca 45 min att köra ner. Vi kommer dit, parkerar och går dit andra skådare står. Vi möter några med glada miner. Jodå, han finns där borta vid stallet säger de. Vi går dit och står där och letar i ca 1,5 tim. Vi tror oss se den när den kommer flygandes mot oss men bara som en siluett. Detta godkänner vi inte, vi vill se den på ”riktigt”!! Vi ger upp ca 15.45, tar en snabb fika och kör bara bort om parkeringen vid färisten om uti fall vi skulle få sen från det hållet. Inget napp. Vi skall hemåt men våra härliga tvillingar som har all tid i världen när de är i Skåne, de stannar kvar för att leta. När vi andra kör traskar de iväg över ängen mot gården med våra hejarop i nacken!

DSCN4965
Kungsgården som har härfågeln på sina marker!

Klockan 21.30 samma kväll ringer det i telefonen. Jag hör Albins röst…..gissa om vi fick Bingo! Ja, sade jag med den glada rösten så är det klart ni lyckades. Bara att gratulera. Albin berättade att det var nära de också gett upp men fick hjälp av några ungdomar som trodde de skymtat den. Alvar och Albin gick åt det håll de blivit visade och då stötte de upp den. Hann inte ta någon bild. De gick dit den landat och stötte upp den en gång till men sen stack den iväg. Den tryckte verkligen i vegetationen så det var inte helt enkelt att få se den. Bra jobbat grabbar, skam den som ger sig! Och nästa gång är det vår tur!! Eller nästa eller nästa eller nästa…………….

Gert-Åke skrev:

Hejhopp! Härfågel eller inte härfågel – vem vill inte till Öland igen? Även om vi inte ser det vi vill se så kan ingen ta ifrån oss den förtätade stämning, den dramatik som skapas av själva sökandet efter just den eller den arten. Upplevelsen är ju där och är lika närvarande som vi är närvarande. Och: Vi har inte missat något! Allt har gått enligt ritningen och tack till er alla för det. Sen: en härfågel, en taigasångare, en stäpphök är bara en tidsfråga. Åke.

Margareta

Artlista

Knölsvan  Bläsgås  Grågås  Kanadagås  Vitkindad gås  Prutgås  Bläsand  Snatterand

Kricka  Gräsand  Stjärtand  Skedand  Brunand  Vigg  Bergand  Ejder  Knipa

Småskrake  Rapphöna  Storlom  Smådopping  Skäggdopping  Svarthakedopping

Storskarv  Gråhäger  Röd Glada  Havsörn  Stäpphök  Sparvhök  Ormvråk  Fjällvråk

Tornfalk  Stenfalk  Pilgrimsfalk  Sothöna  Trana

St strandpipare  Ljungpipare  Kustpipare  Tofsvipa  Kustsnäppa  Småsnäppa  Kärrsnäppa

Enkelbeckasin  Myrspov  Storspov  Svartsnäppa  Gluttsnäppa  Roskarl

Skrattmås  Fiskmås  Gråtrut  Havstrut  Fisktärna

Tamduva  Skogsduva  Ringduva  Turkduva  Hornuggla  Spillkråka  St hackspett

Sånglärka  Ladusvala  Ängspiplärka  Sädesärla  Gärdsmyg  Rödhake  Svart rödstjärt Rödstjärt

Stenskvätta  Koltrast  Björktrast  Taltrast  Dubbeltrast

Svarthätta  Taigasångare  Gransångare  Kungsfågel  Blåmes  Talgoxe  Nötväcka  Trädkrypare  Varfågel

Skata  Kaja  Råka  Kråka  Korp  Stare  Gråsparv  Pilfink  Bofink  Bergfink  Grönfink  Steglits  Grönsiska

Hämpling  Vinterhämpling  Domherre  Gulsparv  Sävsparv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Underbara, härliga, dimmiga, soliga, vindstilla och fågelrika Öland levde upp till våra förväntningar ännu en gång. Vi var lika nöjda som vanligt när vi ”deprimerade” lämnade ön på söndagen. Så gott vi haft det! Vår skådarresa var första helgen i oktober 3:e-5:e. Och nr 10 i ordningen! Fantastiskt!

 

Några dagar innan vår resa hade härfågel rapporterats några gånger på Öland. Ganska nära den plats vi skulle bo på. Skulle vi ha tur? Häng med på resan så får ni resultatet.

Men som vanligt…………vi tar det från början!

Fredagsmorgonen samlades vi kl 07.00 i Linderöd, vid det gamla caféet. Vi var 11 st som åkte iväg på vår exkursion till Öland.

Vi hade tidigare under hösten bestämt att vi skulle ta vår första rast ute på Hasslö. En ny lokal, för oss Gjusar. Enl experterna är det en riktigt bra vinterlokal. Men vinter? Nä, det var ju 15 gr i luften och nästan sommarkänsla. Vi bestämde på stående fot att skippa Hasslö denna gång och dra över bron direkt. Suget efter Öland var enormt!

Vi gjorde vårt första stopp på vår vanliga plats vid Galtsjön. Vi fikade, snackade, planerade och drog vidare ganska så snart.

Vi har en gyllene regel sen länge: var och en kör i sin takt, inga dumma omkörningar för att hänga på. Det innebar att det, precis som vanligt, blev ett kort samla ihop oss stopp vid första parkeringsfickan när vi passerat bron. Det var inte många minuter mellan bilarnas ankomst och vi kunde snabbt köra vidare. Första riktiga stopp blev som ni säkert redan räknat ut, Beijers hamn. Varför ändra på det som är bra? Tror vi börjat här alla de gånger vi varit över.

Vi parkerar och går ur bilarna, det första vi får höra är spillkråka. Han visslade på sitt eget lilla vis. Vi tar våra kikare och tuber och börjar promenaden som går i en oval runda. Först längs havet och sen genom skogen tillbaka. Tar ca 2 tim varje gång.

Vi kommer fram till första platsen där vi brukar stå, sätter vi ner tuberna och tittar ut över vattnet. Det första vi upptäcker är några havsörnar som sitter på stora stenar ute på revet. De är mäktiga och av någon anledning noterar man dem lite mer än många andra fåglar. Det var lite dimma och helt naturligt ser man det största först. Här fick vi också se prutgås, kricka, skrattmås, havstrut, gråtrut, stjärtand, gräsand mm. Helt tomt på vadare av någon anledning? Men förhoppningsvis stod de lite längre fram på vår runda. Lite sävsparvar for omkring oss. På höger sida stod en flock vitkindade gäss.

Vår uppmärksamhet vändes för några minuter till en död fågel på åkern. En stor sådan. Inte mycket kvar av fågeln men vi kunde se att det inte var en gås i alla fall………..kanske en havsörn. Klorna var stora och grova.

Nu kom vi fram till sumpområdet. Klättrade över stegen (eller rundade den). Nu fick vi äntligen in vadare i tuberna. Ljungpipare, kärrsnäppa i mängd, svartsnäppa, gluttsnäppa, st strandpipare mm. På denna plats får man alltid ett bra resultat. När vi stått där en stund upptäcker vi några strandpipare som kommit närmre och vid närmare studie upptäcker vi en småsnäppa bland dem. Trevligt. Bakom oss i havet såg vi en flock krickor. Sen hör vi ljudet av gäss, många gäss som kommer inifrån land och går ner i havet. Mest grågäss. Dimman sveper söder om oss och bildar vackra vyer.

Vi fortsatte vår promenad på spången som leder in i skogen. Några ängspiplärkor kom farande. Ladusvalorna ökar i antal vartefter tiden rullar. När vi närmar oss slutet på sumpområdet kommer det fyra svartsnäppor farande. De landar exakt samtidigt med exakt samma avstånd emellan sig. De glänser silveraktigt i solen. Ungfåglar var det någon som sa.

Vi kommer in i skogen, solen lyser genom de vissnande löven. Som en tavla med en Gjuse på bild. Vi hör en trädkrypare men icke att vi fick se den. Inte så mycket fågel……..nötväcka, korp, ormvråk mm.

Tillbaks vid bilarna var det dags med rast nr två. Det var 4 tim sen Galtsjön så det var verkligen dags. Färdiga med fikat bestämmer vi oss för att köra direkt till Ottenby och Långe Jan. Vi körde söderut och längs vägen såg vi både det ena och andra men vi stannade inte. En flock tranor stod på en åker och det är ju något speciellt med dem också precis som med havsörnen.

Nästan nere, stannar vi till en kort stund vid parkeringen vid Kungsgården. Inte för härfågelns skull utan för taigasångarens. Taigasångaren var rapporterad härifrån lite tidigare på dagen. Vi stod här bara en kort stund. Det hade rapporterats hur mycket taigasångare som helst så vi räknade kallt med att någonstans få se den under dessa dagar.

När vi kört över färist nr två kör vi i sakta mak ner mot Långe Jan. Underbar känsla när vi åter rullar på denna väg. Det första vi ser är en varfågel i en trädtopp. Han far över vägen och kommer strax tillbaks med ett byte. Tyvärr fick en blåmes sätta livet till. Aj, aj detta är ju inte roligt att se för fågelvänner. Varfågeln var säkert helnöjd.

Strax efter upptäcker vi en falk sittandes på en sten en bra bit ut mot vattnet på höger sida. Första bud blev aftonfalk, kanske lärkfalk…..när tuberna kom fram såg vi att det var en stenfalk. Det är inte lätt att pricka rätt med en gång när avståndet är långt.

Vi fortsatte……prutgäss, tofsvipor, starar, lärkor mm hade vi längs vägen. Solen sken och det var varmt men vi såg dimman komma rullandes. Lite för tidigt, tyckte vi.

Och nu, nu var vi framme…..vi började skåda på direkten. Sidan mot fastlandet betade vi av först. Småskrake, knölsvan, snatterand, storskarv, tofsvipor, sädesärlor, svarthakedopping, smådopping…ja listan fylldes på snabbt. Kungsfåglarna for omkring oss som små fjäderbollar.

Vi gick ut till vindskyddet längst söderut men här var inte speciellt mycket fågel. Trutar, skarvar och gräsänder förstås. Och nu kom dimman på allvar. Kl var ca 15.30 när vi bestämde oss för att köra till södra lunden och ta rundan i skogen. Bofink, bergfink, trastar, sparvhök mm Under tiden vi nu skådat hade nog taigasångaren larmats ut ca 20 ggr. Det verkade som den fanns överallt på ön.

När klockan närmade sig 17.00 vände vi mot bilarna för att köra till vårt boende. Vi hade stämt möte med värdinnan till denna tid. Framme och efter glada hälsningar fördelades nycklarna bland oss. När vi står där och pratar säger Elizabeth…..vet du vad…..av alla platser i Grönhögen hade vi en ovanlig fågel i vår trädgård häromdagen. Tänkte på er som skulle komma. Vi hade fullt med skådare utanför tomten så jag var tvungen gå ut och fråga vad de tittade på. De visade mig i tuben..…en härfågel! Urtjusig säger hon! Jag tänkte för mig själv…..konstigt det här, Elizabeth som inte är ett spår fågelintresserad får se denna fågel men vi som går in med liv och lust i fågelskådningen får slita som djur för att kanske få se den! Rättvist? Nä, det tycker jag inte.

18.15 skulle vi ses igen för en bit mat borta vid Kvarnen. När vi körde till restaurangen hade dimman tätnat ytterligare för att inte tala om hur det såg ut efter maten. Nu var det riktigt tjockt. Hur skulle morgondagen bli undrade vi oroligt.

Efter en jättegod måltid var vi tillbaks i allköket ca 20.00 för en kopp kaffe och lite fågelsnack. Vi var trötta efter dagens strapatser och ville komma i säng. Kl 05.30 ringde väckarklockorna igen.

Dimman hade lättat till morgonen. Skönt! Det var riktigt bra väder, vindstilla och solen på G. Vi hade bestämt att mötas vid fyren kl 07.00. Några drog tidigare, Lars-Olof och Gert-Åke for iväg 06.15. Strax efter de åkt får vi larm om hornuggla vid fyren och smådopping i vattnet vid parkeringen. Skulle ugglan vara kvar?

Vi andra kom ner ganska exakt 07.00. Många skådare fanns redan på plats. Vi står och pratar med Lars-Olof och Gert-Åke, som berättade att de även fått en snabb skymt av stäpphöken, när plötsligt hela folkmassan rusar åt ett håll. Vad var på gång? Jo, hornugglan behagade visa upp sig en gång till. Han satt helt förstelnad vid stengärdet och glodde tillbaks på alla oss som glodde på honom. Undrar vad han tänkte? Det var en uppiggande händelse så här tidigt på morgonen. Efter att tittat på ugglan ett tag vände vi oss mot vattnet. Vi stod borta vid färisten som är precis vid gränsen till fyrområdet. Plötsligt smäller det till i nätet som är runt området. Vad var det? Vi tittar runt och till sist ner och på marken framför oss sitter en taltrast och kippar efter luft. Stackare, han for rakt i nätet. När vi passerade färisten senare var han inte kvar så han repade sig säkert.

Som ni kanske läst, var det två kvällar tidigare en makalös trastnatt vid fyren. Dimman låg tät och ungefär 10.000 trastar flög omkring på området. De flesta taltrastar. Kunde väl inte orientera sig? Ca 50st fick sätta livet till. De bröt nacken när de flög rakt mot fyren.

Vi går längst ut igen. Några vadare idag? Nej, såg ut ungefär som dagen innan. Sälarna låg på stenarna och solade sig. Vi gick längs stranden, sidan mot fastlandet. Någon hade nämnt tärnor så nu skulle vi leta. Jodå, två fisktärnor stod på stenarna på revet. Här var också minst tre havsörnar uppe och flög med jämna mellanrum. När havsörnen lyfter då lyfter allt annat också!!

En flock steglitser behagade visa upp sig för oss. Ängspiplärkor, sädesärlor och annat smått och gått flög omkring oss. För att inte tala om kungsfåglarna. Så näpna.

När vi står där säger Anette, titta på huvudet där. Ja, jag har också tittat på det säger Helen. Jag har studerat det noga men hittar inte arten i fågelboken. Fullträff och ett mycket gott skratt.

Nu hände något underligt. Dimman kom igen. Från en solig och fin morgon så rullade nu dimman in över land så att man såg det för blotta ögat. Nästan en kuslig känsla. Från klar himmel var det nu en massa skuggfigurer runt om oss. Så snabbt det gick!

Vi delade upp oss lite och strosade omkring. Fyrträdgården visade sig innehålla både domherre, gärdsmyg och gråsparv bland alla rödhakar och kungsfåglar. Även en sparvhök visade upp sig.

Jaha, vad gör vi nu? Måtte den försvinna lika snabbt som den kom. Vi tog en liten runda i södra lunden och en kort promenad ut på schäferiängarna men vände då vi tyckte dimman tätnade. Vi tog första fikapausen lite tidigare än tänkt just pga av vädret. Vi körde helt enkelt upp till Kungsgårdens rastplats och fikade där. Kanske taigasångare kanske härfågel. Nä, inget av det.

Vi hade tidigare bestämt oss för ostsidan upp så nu gav vi oss iväg. Naturbokhandeln skulle också få ett besök. Vi körde förbi Ås vandrarhem och mot Enetri soptipp där, just det, taigasångare var larmad. Skulle vi lyckas denna gång? Vi kom dit och med hjälp av ett gäng andra skådare kunde vi äntligen ringa in den lilla rackaren. Inte större än en kungsfågel men med ett tydligt vitt band över ögat. Puh, äntligen!

Nu var solen, tack och lov, framme igen och nu bar det direkt till bokhandeln för att sen göra stoppen på vägen ner. Vi var inte länge i bokhandeln. Max 30min. Vi passade på att hämta ut 125 holkringar till våra holkar vid Gäddängen och Gjuseboet.

Första stoppet på vägen ner blev Stenåsabadet.  Andra fikapausen för dagen blev det i solskenet på stranden. Ljuvligt, vindstilla, en sol som värmde rejält och säkert 18 gr. Under tiden vi var här passerade många sträck av vitkindad gås. De hörs ju väldigt tydligt när de kommer farandes. Kungsfåglar var här naturligtvis också. Vi gick upp i tornet för att se bort över reven. Här blev nog inte någon ny obs. Alla arter fanns redan på vår lista.

Här vid badet fanns två andra Gjusar just dessa dagar. Kerstin och Ingvar. Vi hade inte stämt möte men slumpen gjorde att när vi lämnade platsen kom just de två i en av bilarna vi mötte. Platsen och trafikläget tillät bara en vink genom fönstret.

Nu väntade Sebybadet. Härliga ängar och en underbar miljö. Här fanns heller inte speciellt mycket fågel förutom kärrsnäppor. De hade tagit över hela lokalen. Några prutgäss, några ängspiplärkor och några st strandpipare var vad vi såg. En stor flock vitkindade gäss lyfte med hög ljudnivå. Det är mäktigt när alla skall upp på samma gång. När vi står där och skådar, så skådar vårt öga just de två Gjusar som vi tidigare nämnt. De kände nog på sig att vi var i närheten. Lite prat och sen drog vi vidare.

Vi hade en klocka att passa. Vi skulle äta redan 16.30 för restaurangen var helt fullbokad på kvällen. En busslast från 08 hade hunnit boka före oss. Gjorde inte speciellt mycket men man lär sig. Så nu är restaurangen bokad båda kvällarna till våren kl 18.30.

Efter ännu en god måltid körde vi bort till vår trogne vän, svart rödstjärt, som bor i fabrikslokalen i Grönhögen. Han är lika säker som att solen går upp i öster. Vi hann precis över vägen när Lars-Olof stannar och pekar upp på en turkduva som satt på en antenn. Inte fy skam men tänk om det hade varit härfågeln. Den hade inte varit larmad en enda gång sen vi kom över bron. Vi skulle väl missa den i år också, trots att vi hela tiden rörde oss i det område där han larmats.

Efter rödstjärten skulle dammen undersökas. När vi står där och skådar, solen håller på att sjunka vid horisonten, det var varmt och vindstilla, säger Helen: Nu skall jag bada. Vi tittar alla på henne och undrar om hon skämtar. Nä säger hon, jag tar alla tillfälle till bad och här känns det alldeles rätt. Sagt och gjort, klädbyte och vips låg hon i havet. Helen tippade att vattnet höll ca 17gr. Brrr! Ingen mer hoppade i! Det var strongt Helen!

En tur ner till Långe Jan innan mörkret föll. Kanske det fanns något spännande. Inget speciellt men vi njöt fullt ut av solnedgången och det lugn som rådde efter alla dagens skådare.

Hemma vid boendet blev det en fika i köket och genomgång av arter. Sen sängen för att kunna hålla samma tid söndag morgon. Det tar på krafterna att skåda fågel och vänja sig vid mörkret.

Nästa morgon samma procedur. Lars-Olof och Gert-Åke drar först och vi andra kommer på plats ca 07.00. Vi hade bestämt gubbhyllan och det blev en bra plats. Här får vi alla se stäpphöken flyga fram och tillbaka. Fin rostbrun färg och ett vitt band över stjärten. Ungfågel.

Vi tar en tur till vindskyddet längst ut. Det är liksom svårt att inte vara där ute och vända före hemfärd. Vi strosar omkring lite på måfå och fyrträdgården fick också ett besök idag. Där satt en rödhake och nästan log mot oss. Vi var även bakom Fågel Blå och skådade över Schäferiängarna. En sparvhök kommer farandes i snabb hastighet och landar på marken väldigt nära oss. Några sekunder undrar han nog förvirrat var han är och drar igen. Tack o lov utan byte!

Nu skall vi fika en sista gång före hemfärd. Det blev södra lunden. I solsken och värme satt vi där och bara njöt. En fjällvråk, följd av flera, drar förbi och några sparvhökar visar upp sig. Det är bara hur njutbart som helst. När vi kör mot boendet får vi syn på varfågeln ännu en gång. Nästan i samma buske som tidigare.

När vi lastat ut i bilarna, pratat med värd och värdinna, drar vi mot Västerstadviken som blir vårt sista stopp före Arontorp och kroppkakor. Några av oss stannar till vid Ventlinge gård och förser sig med ärtor, bönor, lök mm och för att studera deras löktavla från skördefesten. Riktigt vacker!

Så blev det kroppakakor för de som ville det och raggmunk för de som ville det. Mmm! När alla nästan ätit färdigt plingar det i Lars-Olofs telefon. Kan ni gissa vad han läser upp? Härfågel vid Kungsgården!!!! Precis där vi stått och suttit med fikat! Vad göra? Jo, några av oss kör tillbaks medan några måste hem till plikterna.

Det tar ca 45 min att köra ner. Vi kommer dit, parkerar och går dit andra skådare står. Vi möter några med glada miner. Jodå, han finns där borta vid stallet säger de. Vi går dit och står där och letar i ca 1,5 tim. Vi tror oss se den när den kommer flygandes mot oss men bara som en siluett. Detta godkänner vi inte, vi vill se den på ”riktigt”!! Vi ger upp ca 15.45, tar en snabb fika och kör bara bort om parkeringen vid färisten om uti fall vi skulle få sen från det hållet. Inget napp. Vi skall hemåt men våra härliga tvillingar som har all tid i världen när de är i Skåne, de stannar kvar för att leta. När vi andra kör traskar de iväg över ängen mot gården.

Klockan 21.30 samma kväll ringer det i telefonen. Jag hör Albins röst…..gissa om vi fick Bingo! Ja, sade jag med den glada rösten så är det klart ni lyckades. Bara att gratulera. Albin berättade att det var nära de också gett upp men fick hjälp av några ungdomar som trodde de skymtat den. Alvar och Albin gick åt det håll de blivit visade och då stötte de upp den. Hann inte ta någon bild. De gick dit den landat och stötte upp den en gång till men sen stack den iväg. Den tryckte verkligen i vegetationen så det var inte helt enkelt att få se den. Bra jobbat grabbar, skam den som ger sig! Och nästa gång är det vår tur!! Eller nästa eller nästa eller nästa…………….

Margareta